Det kan inte vara helt lätt att vara byggarbetare. Ibland ser man dem balansera på hög höjd i sina profilkläder i Stockholm, och då är det lätt att tänka vilket otroligt säkerhetstänk det måste ligga i det yrket. Speciellt när det är vinter och halt, snöigt och ibland slaskigt. Då måste det vara en rejäl utmaning att hålla sig på banan medan man arbetar.

Det är bara att vara glad för att det finns människor som dras till denna yrkeskategori. Ja faktiskt att det finns människor som dras till alla de yrkeskategorier som får samhället att gå runt. Det är kanske inte ofta man tänker på det, men det är rätt mycket som skulle börja fallera om det blir brist på folk.

Till exempel kan vi se hur detta idag drabbar polisväsendet och lärarkåren. Det får allvarliga konsekvenser för samhället, speciellt när fler och fler verkar bindas upp vid administrativa sysslor istället för att vara ute på gatorna respektive jobba med lektionerna. Nej, det verkar finnas någon sorts ineffektivitet som genomsyrar vissa områden.
Kanske vore det bättre för den offentliga sektorn att bli mer strömlinjeformad: Att man helt enkelt började skära bort i viss verksamhet för att faktiskt fokusera resurser på andra.

Det låter i varje fall väldigt klokt om man använder lite gammalt hederligt bondförnuft. Men så enkelt kanske det inte är. Det kanske finns nyanser och lager till det hela som bondförnuftet inte förstår sig på.

Däremot har man säkerligen nytta av bondförnuftet när man är en av landets många byggare. Då gäller det att ha huvudet på skaft och inta tappa fattningen även under de mest pressade situationer. Sådana lär det säkerligen finnas många av när man är uppe på hög höjd och arbetar med tunga saker under pressade förhållanden. 
Med andra ord: En eloge till att som ser till att vi bår nya hus och hem här i Sverige.